En regional leveransverksamhet är för ofta sen. Här tar åtta rum upp just det problemet, vart och ett i ett eget format, så att vart och ett ser en annan sida av det: vad som orsakar vad, vad man ska sikta mot, vad man ska göra först, i vilken ordning, om ett argument håller, vad beläggen visar, vilket system man ska välja och vad som betyder mest för kunderna.
Metoden är densamma. Femton personer från verksamheten skriver en idé per kort och bedömer sedan korten ett par i taget, och en koppling behålls när 12 av de 15 är överens, tre fjärdedelar. Det som ändras är vad ett kort är och vad varje par frågar. Varje exempel är nedskuret till en handfull kort.
Vad driver leveransförseningarna i regionen?
Har ”lass skickas iväg innan papperen är kontrollerade” betydande inverkan på ”förare får rutter som de inte hinner köra klart”? 12 av 15 sa ja: behålls.
Rotorsaker: Lass skickas iväg innan papperen är kontrollerade · Tullblanketter fylls i av fel avdelning. Det som en åtgärd måste påverka. Symtomet som alla rangordnade först ligger ovanför båda. Hela exemplet har alla sju faser och hela kartan.
Hur skulle leveranser som kommer när de är utlovade se ut om ett år?
Skulle ”varje last går ut med kontrollerade fraktpapper” bidra till att uppnå ”kunderna får ett tvåtimmarsfönster de kan lita på”? 13 av 15 sa ja: behålls.
Grundförutsättningar: Ett skiftbyte tappar aldrig bort ett öppet problem · Varje rutt kan köras klart på ett skift. Det som resten av framtiden vilar på. En plan som bara siktade på tvåtimmarsfönstret skulle missa båda.
Vad ska vi göra åt förseningarna, och vad först?
Skulle ”anställ en nattarbetsledare” göra det lättare att genomföra ”inför en papperskontroll vid lastkajen”? 14 av 15 sa ja: behålls.
Åtgärder att börja med: Anställ en nattarbetsledare för depån · Få skannerappen att sluta logga ut varje timme. Vilka åtgärder som gör de andra lättare, en annan fråga än vilken som betyder mest. Papperskontrollen är den som flest nämner först; kartan säger att man ska börja med personen som gör den möjlig.
Hur går vi över till att planera alla rutter efter antal stopp i stället för sträcka?
Måste ”utbilda trafikledarna” göras före ”testa de nya rutterna på två bilar”? 3 av 15 sa ja, 12 nej: ingen sådan ordning.
Första steg: Mät tiderna stopp för stopp under en månad. Var man ska börja. Ett nej är lika användbart som ett ja: utbildningen och testet med två bilar kan pågå parallellt.
Ska utkörningen börja kl. 07.00 i stället för 06.00?
Ger ”de flesta sena laster lämnade depån före 06.30” skäl att godta ”start kl. 07.00 skulle minska antalet sena leveranser”? 12 av 15 sa ja: behålls.
Premisser: De första lasternas papper kontrolleras av en enda person i slutet av ett nattskift · Start kl. 07.00 skulle skicka ut de första bilarna mitt i skolrusningen. Vad varje sida står på. Invändningen är ett eget påstående, med ett eget skäl, och kartan utser ingen vinnare. Här vilar argumentet för 07.00 på fraktpapperen, och det är ett skäl att rätta till pappershanteringen.
Vad vet vi egentligen om var förseningarna uppstår?
Är ”tidiga rutter förlorade inte mer tid på vägen än senare rutter” belägg för ”på tidiga rutter går tiden förlorad på depån”? 13 av 15 sa ja: behålls.
Grundläggande fynd: Sena leveranser hade lämnat depån sent i 38 % av fallen (utkörningslogg, mars–maj) · Tidiga rutter förlorade inte mer tid på vägen än senare rutter (fordonsspårning) · 1 av 9 tidiga laster kom tillbaka med fel i papperen, mot 1 av 40 senare (returdisken). De fynd som slutsatsen vilar på, vart och ett med sin källa. Om utkörningsloggen visar sig vara fel kan en läsare se vad som faller med den.
Vilket ruttplaneringssystem ska depån välja?
Om man uppfyller ”planerar efter stopp, inte efter sträcka”, hjälper det då att uppfylla ”varje rutt kan köras klart på ett skift”? 14 av 15 sa ja: behålls.
Bedömningskriterier: Planerar efter stopp, inte efter sträcka · Låter en trafikledare ändra en rutt på under en minut · Visar förarna platsanteckningarna för varje stopp. Vad man ska bedöma efter, avgjort innan någon argumenterar för en produkt. Sedan bedöms tre system mot de tre kriterierna, ruta för ruta: den nuvarande planeraren uppfyller inget, en stoppbaserad planerare de två första och en planerare med förarapp alla tre.
Vilka leveransproblem betyder mest för våra kunder?
Är ”varorna kommer fram skadade” viktigare än ”ingen varnar kunden”? 9 av 15 sa ja, 6 nej: ingen sida nådde 12, så det står kvar i protokollet som delat.
Högsta prioriteringar: Ingen varnar kunden för att leveransen blir sen · Varorna kommer fram skadade. Den rangordnar; den hittar inga orsaker. Kunderna störde sig mer på att inte bli varnade än på själva förseningen, och varningen uteblir av skäl som bara ett rotorsaksrum skulle hitta.
Inget av rummen kunde ersätta ett annat. Rotorsaksrummet hittade vad som orsakar vad, prioriteringsrummet vad kunderna känner, beläggrummet vad man vet, åtgärdsrummet var man ska börja. Rum i samma format med samma fråga slår ihop sina kartor till en; kartor i olika format hålls isär, eftersom deras pilar betyder olika saker.
Rotorsaksexemplet · Överläggningsformat, tecknade · Så fungerar det